Kontrollansvarig Bygglov? KA Bygglov?

kontrollansvarig-bygglov

När krävs en kontrollansvarig för ditt bygglov?

En kontrollansvarig är alltid ett krav när du ska göra en åtgärd som kräver bygglov, marklov eller en bygganmälan. Detta framgår i PBL, Plan- och bygglagen. Det kan till exempel handla om åtgärder där du ska bygga, riva eller utföra markarbete på ditt projekt. Vid mindre projekt gällande ändringar av ett en- eller tvåbostadshus, attefallshus eller mindre ombyggnader i hemmet krävs det ofta ingen kontrollansvarig. Däremot kan det krävas kontrollplan vid enklare åtgärder, vilket en kontrollansvarig kan hjälpa dig att ta fram.

Den kontrollansvarige ska dessutom ha en självständig ställning i förhållande till projektet. Detta innebär att du därför inte själv kan vara kontrollansvarig för ditt projekt, oavsett om du innehar kvalifikationer. 

Här tittar vi närmare på vilka typer av projekt som kräver en kontrollansvarig.

Vilka projekt kräver KA och vilka behöver ingen KA?

Åtgärder där kontrollansvarig krävs:

  • Nybyggnad av bostad eller lokal
  • Tillbyggnad som är större än 25 kvadratmeter
  • Fritidshus
  • Balkong
  • Ny takkonstruktion
  • Ny byggnadskontruktion, där byggnaden avser en ombyggnad av konstruktionen.
  • Skärmtak vars spännvidd är större än 5 meter
  • Anläggning för vattenförsörjning eller avlopp inuti en byggnad
  • Underhåll av byggnad eller ett byggnadsverk som omfattas av skyddsbestämmelser i detaljplanen eller i områdesbestämmelser.

Åtgärder som inte kräver en kontrollansvarig:

  • Attefallshus mindre än 15 kvm
  • Altan
  • Inglasning av uteplatser eller balkonger
  • Nya fönster och dörrar, så länge projektet inte berör konstruktionen av de bärande delarna av byggnaden
  • Ändring av bostadens yttre fasader, såsom ändring av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
  • Rivning av mindre byggnader där inget farlig avfall uppkommer
  • Nybyggnad och ändring för uthus, garage och mindre byggnader vars bruttoarea inte är större än 50 kvadratmeter.

OBS, det finns vissa projekt då kommunen kräver en certifierad kontrollansvarig även om det är ett projekt i ovanstående lista. Det kan vara att kommunen ställer krav på kontrollansvarig för attefallshus när du har kök, badrum eller bygger nära andra byggnader då det finns krav på brandspridning.

Behöver du professionell hjälp med dina bygglovsritningar för ett snabbare bygglov?

Vi har slutfört hundratals liknande projekt och ser till att du snabbt får snabbt beslut från kommunen. Vi har flera anställda som arbetat som bygglovshandläggare tidigare!

Ring 033-659 09 30

mellan 8:00 och 17:00 helgfria vardagar

Vilka certifikationer har en kontrollansvarig?

En kontrollansvarig är en yrkesperson som har ett stort kunnande om bygg, både på en teknisk- och juridisk nivå och som har certifierats för sin yrkesroll. Enligt EU:s tjänstedirektiv kan endast certifierade personer arbeta som kontrollansvarig.

Boverket har en databas med alla certifierade kontrollansvariga i Sverige. Det är väldigt svårt att söka i deras databas och att hitta en Kontrollansvarig för ditt projekt. Personerna sorteras endast på Efternamn och ca. 75-80% av personerna i databasen arbetar endast mot företag och inte privatpersoner.

Just titeln kontrollansvarig är relativt ny då den infördes som begrepp i plan- och bygglagen år 2011. Den ersätter tidigare motsvarande roll som kallades Kvalitetsansvarig. Förutom att titeln ändrats har rollen som kontrollansvarig fått ett utökat ansvarsområde som kräver mer förkunskaper och en större kompetens. En kontrollansvarig ska alltid kunna visa upp bevis på att de bland annat har införskaffat nödvändig kunskap och certifikat.

När du anlitar en kontrollansvarig är det viktigt att komma ihåg att det finns två olika behörigheter för yrket. Vilken behörighet din kontrollansvarige behöver är beroende på omfattningen av ditt projekt.

Behörighet N

Med den här behörigheten kan en kontrollansvarig hjälpa din med byggprojekt av enkel eller normal svårighetsgrad. Det kan till exempel röra sig om sådant som till-, ny- och ombyggnationer, rivning av mindre bostadshus (max två våningar) samt ändringar på redan existerande byggnader och idrottsplatser

Behörighet K

Kontrollansvariga med behörighet K har rätt att arbeta med komplicerade uppdrag. Detta berör allt som nämndes under behörighet N men gäller även för byggnader med fler än 2 våningar. Det går också att arbeta med anläggningar som används för produkter som är miljö- och hälsofarliga samt brandfarliga verksamheter. Utöver detta ingår också tele- och radiomaster, vindkraftverk och kabinbanor.

Vad kostar en kontrollansvarig?

Vill du veta vad en kontrollansvarig kostar för just ditt projekt eller vill du veta vad hur mycket en kontrollansvarig tjänar? Vi har två andra artiklar som du kan läsa vidare på.

Hur ser processen med en kontrollansvarig ut?

Alla kontrollansvariga följer samma lagstiftning, men arbetar på olika sätt. Här förklarar vi i 8 enkla steg hur processen ser ut när du anlitar en kontrollansvarig. Vill du fördjupa dig för de olika Stegen kan du läsa vidare här.

Steg 1 – Anmäl din kontrollansvarig

När du skickar in din bygglovsansökan till kommunen kommer de även att efterfråga en certifierad kontrollansvarig. Att anmäla din kontrollansvarige gör du enklast via kommunens digitala e-tjänst, via pappersblankett eller genom att maila din handläggare på kommunen.

Steg 2 – Bygglovsbeslut godkänd

När bygglovet är godkänt kommer din kontrollansvarige att notifieras och kommer därefter att ta kontakt med dig för att diskutera nästa steg i projektet. Kom ihåg att du inte alltid kan börja med byggandet så fort du har fått ett beslut. Oftast krävs det ett startbesked eller fler handlingar innan du kan börja. När bygglovet är godkänt kan grannar och sakägare överklaga beslutet inom tre veckor. Under tiden jobbar du och den kontrollansvarige med att ta fram tekniska handlingar såsom konstruktionsritningar, VVS-ritningar och energiberäkningar, beroende på vad som krävs för ditt projekt.

Steg 3 – Riskanalys och upprätta kontrollplan

När de tekniska handlingarna är upprättade kan den kontrollansvarige börja arbeta med en riskanalys och upprätta en kontrollplan för ditt projekt. I kontrollplanen är det endast de mest kritiska kontrollerna och de delar som har stor konsekvens och hög sannolikhet som tas med. Oacceptabla risker elimineras redan i projekteringsfasen.

Steg 4 – Tekniskt samråd och startbesked

När kontrollplanen och de tekniska handlingarna är klara är det dags för tekniskt samråd. Vid det tekniska samrådet kommer du att närvara tillsammans med den kontrollansvarige och en byggnadsinspektör från kommunen. Vid samrådet går man bland annat igenom punkter såsom: kontrollplan, projektets planering och organisation, förekomst av farligt avfall, arbetsplatsbesök och andra relevanta handlingar och framtida inspektioner. 

Steg 5 – Byggnadsarbeten påbörjas

Efter det tekniska samrådet och ett godkänt startbesked kan byggnadsarbetet påbörjas. Vid det här laget tar din kontrollansvarige kontakt för att återigen gå igenom kontrollplanen och tidsplanen för projektet innan du sätter igång.

Steg 6 – Löpande uppföljning

Under projektets gång kommer du och din kontrollansvarige att vara i kontakt minst en gång i månaden för att stämma av projektet och kontrollplanen. Där går ni igenom hur arbetet fortgår, vilka kontroller som har genomförts och om det är några specifika frågor som uppstått.

Steg 7 – Arbetsplatsbesök/Byggplatsbesök

Vid de flesta större projekt kommer den kontrollansvarige att genomföra åtminstone två besök för att säkerställa att projektet genomförs enligt kontrollplan och enligt bygglagen. När kommunen gör ett besök kallas det för arbetsplatsbesök. Under dessa besök kollar kommunen och den kontrollansvarige på följande: status på byggprojektet, avstämning av egenkontroller och dokumentation samt eventuella avvikelser. Både byggnadsinspektören och kontrollansvarig skickar ett protokoll till dig efter besöket med de punkter som har diskuterats.

Steg 8 – Slutsamråd

När projektet börjar närma sig sitt slut kommer den kontrollansvarige att förbereda dokument inför slutbesked. Om det till exempel gäller nybyggnation av villor eller fritidshus krävs det att byggnaden ska vara säker att använda. Det kan till exempel handla om att alla väggar, golv och tak ska vara klara, samt att det finns rinnande vatten och värme.

Byggnadsarea (BYA)

Enkelt beskrivet är byggnadsarea den yta som byggnaden upptar på marken. Hur begreppet definieras och beräknas exakt kan du läsa om i Svensk Standard SS 21054:2009.

Byggnadsarea (BYA) används ofta i bestämmelser av kommunen för att styra tätheten för ett område. I detaljplanen hittar man ofta tillåten byggnadsarea. Byggnadsarea (BYA) efterfrågas alltid i bygglovsansökan.

Följande skall inte räknas in i byggnadsarea (BYA):

  • Normalt takutsprång
  • Yttertrappa vid entré
  • Mindre skärmtak i anslutning till entré
  • Balkonger/uteplatser över 3 meter från marknivån
  • Byggnadsdelar som inte eller obetydligt når över marknivån

En utstickande byggnadsdel har en mätvärd area om följande uppfylls:

  • Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen lägre än 3,00 meter ovan mark och dess horisontella djup är större än 0,50 meter eller
  • Byggnadsdelens lägsta punkt är belägen 3,00 – 5,00 meter ovan mark och dess framkant ligger mer än 1,50 meter utanför underliggande fasadliv.

Behöver du professionell hjälp med dina bygglovsritningar för ett snabbare bygglov?

Vi har slutfört hundratals liknande projekt och ser till att du snabbt får snabbt beslut från kommunen. Vi har flera anställda som arbetat som bygglovshandläggare tidigare!

Ring 033-659 09 30

mellan 8:00 och 17:00 helgfria vardagar

Bruttoarea (BTA)

Den sammanlagda arean för varje våningsplan benämns som bruttoarea BTA). Hur begreppet bruttoarea (BTA) definieras och beräknas exakt kan du läsa om i Svensk Standard SS 21054:2009. Om du har snedtak räknas 60 centimeter utanför den linje som har rumshöjd på minst 190 centimeter (mätvärd area). Bruttoarea (BTA) omfattar alltså en större yta än det som anges som mätvärd area. 

I bruttoarean (BTA) räknas följande in:

  • Innervägg och omslutande vägg
  • Yttervägg mot ljusgårds bottenplan
  • Inredning
  • Trappa och ramp inklusive hål
  • El- och vvs-installationer
  • Hiss- och installationsschakt

I bruttoarea (BTA) skall följande inte räknas in:

  • Öppning i bjälklag vid indragen mellanvåning och dylikt
  • Öppenarea, enligt definitionen av öppenarea 
  • Indragen entré
  • Ljusgårds övre del

Bruttoarea (BTA) används ofta i bestämmelser gällande flerbostadshus, industrilokaler, affärer, kontor och andra byggnader med stora volymer.

Ljus Bruttoarea

Ljus bruttoarea används ofta vid exploateringsprojekt, planprogram och planutredningar. Begreppet ljus bruttoarea finns beskrivet i standarden SS 21054:2009 i i Bilaga A. Ljus bruttoarea är dock något som används väldigt olika i praktiken.

Boarea (BOA)

Boarea (BOA) används ofta för bostadsrätter och hyreskontrakt. Tillsammans med biytor som biarea (BIA) utgör boytan byggnadens totalyta. Boarea (BOA) är också den sammanlagda yta som uppges i kontrakt för en bostads storlek, och som säljaren eller hyresvärden kan få betalt för. Hur begreppet boarea (BOA) definieras och beräknas exakt kan du läsa om i Svensk Standard SS 21054:2009.

Bruksarea (BRA)

Enkelt beskrivet är bruksarea (BRA) den sammanlagda ytan av varje separat enhet. Till exempel kan handelslokaler delas in i butik, lager och personalutrymmen, vilka sammantaget utgör ytans bruksarea (BRA). Bruksarea kan vara både vara lokalarea (LOA) och avsett för boende. Se även beskrivning av Lokalarea (LOA).

Biarea (BIA)

Om garage, pannrum, soprum och andra utrymmen kan nås inifrån bostaden så räknas de alltid som biarea (BIA). Biarea (BIA) är utrymmen som är upprättade för att endast användas vissa delar av året.

Lokalarea (LOA)

Lokalarea är bruksarea (BRA) som har annat ändamål än boende. Exempel på lokalarea (LOA) är kontor, butik, lager/förvaring, personal/grupputrymmen, teknik/verkstadslokaler och laborativa lokaler. Se även beskrivningen av bruksarea (BRA). 

Öppenarea (OPA)

Öppenarea (OPA) kallas en öppen yta för vistelse eller förvaring som ligger i anslutning till en byggnad. Det  kan till exempel vara ytan under en altan som nyttjas som förvaring eller carport. Hur begreppet öppenarea (OPA) definieras och beräknas exakt kan du läsa om i Svensk Standard SS 21054:2009.

Öppenarea (OPA) ingår vid beräkning av byggnadsarea (BYA), men inte i bruttoarea (BTA). Om detaljplanen reglerar bruttoarean (BTA) för områdets täthet kan det därför vara viktigt att kombinera bruttoarea (BTA) med öppenarea (OPA).

Hjälpte denna artikeln dig?
Inga omdömen har lämnats än. Bli först med att lämna ditt omdöme!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev och få möjligheten att vinna ritningar för 9 000 kr till ditt nästa bygglovsprojekt

Vi drar kontinuerligt vinnare under året!

Lorem Ipsum is simply dummy text

mellan 8:00 och 17:00 helgfria vardagar

Sveriges kontrollansvariga är din hjälpande hand för kontrollansvariga över hela landet

Över nöjda 300 customers
i 324+ projekt

4.9 av 5.0

sverigeskontrollansvariga

4.9 av 5.0 utifrån 34 recensioner

Läs alla recensioner

Januari 2022, Via hemsidan

Kan varmt rekommendera SKA som kontrollansvarig. Vi fick hjälp med alla bygglovsritningar, samt kontrollplan för vårt nybygge. Tack vara Sveriges Kontrollansvariga gick vårt projekt snabbt och smidigt och det kändes bra att ha någon vid sin sida som känner till alla regler och som kan ge professionella råd.

Lennart J. — Helsingborg
Augusti 2021, Via hemsidan

Snabbt, smidigt och pålitligt! Kommunikationen var på topp och vi fick slutbesked samma dag som slutsamrådet.

Petter O. — Halmstad
Juni 2022, Via hemsidan

Väldigt kunniga och gav oss mycket bra råd inför vårt projekt.

Denise A. — Linköping
Ladda mer